Insänt: Visdomsgapet växer sig farligt stort

INSÄNT/LUND. Under de senaste årtiondena har komplexiteten i samhället ökat i en allt snabbare takt. Även om viss internationell statistik pekar i rätt riktning, så växer de globala systemriskerna för varje dag. World Economic Forums Global Risks Report 2018 understryker allvaret och behovet av politiskt klokskap. På deras långa lista ligger nu klimatförändring, biodiversitet, livsmedelsproduktion, nedsmutsning av luft och hav, internetsäkerhet, finansiell stabilitet och geopolitik, högst på agendan. Till dessa kan vi lägga kommande massarbetslöshet på grund av robotisering och artificiell intelligens, pandemier, starka solstormar, brist på friskvatten, energibrist och massmigration. Men tyvärr är listan på globala utmaningar mycket längre än så, och då har vi inte ens nämnt alla enskilda samhällsproblem i olika länder.

Beror alla dessa problem på någon mystisk mental brist hos människan? Eller är förklaringen egentligen väldigt självklar? Är det så att ett komplext samhällssystem kräver en betydligt högre generell visdom hos befolkningen än ett enkelt dito? Ungefär på samma sätt som att det kräver mer kunskap och klokskap för att sköta ett kärnkraftverk än att elda med ved, som man gjorde förr. Mänskligheten har visserligen tillgång till mycket mer kunskap nu än tidigare, men det innebär inte att vi är speciellt mycket klokare än våra förfäder.

Jag hävdar att den generella visheten hos människor måste minst följa utvecklingen av komplexiteten i samhället. Annars uppstår det ett visdomsgap mellan behov och befintlig nivå. Om man betraktar alla globala, nationella, lokala och personliga problem som existerar på vår planet, från ett utomjordiskt perspektiv, så framstår det utan tvivel att vår civilisation och kanske vår planet kommer att slukas av detta visdomsgap, om vi inte snart uppmärksammar och åtgärdar felet. Nu kanske några invänder att det knappast går att höja visheten hos människor eftersom den i bästa fall enbart ökar med stigande ålder. Nej, så säger i alla fall inte forskningen. Vishet kan tränas genom kunskap, dialog, reflektion, rollspel, etcetera. Vad händer när visheten ökar? Då blir vi bättre på att förutse, förstå och kunna agera på ett sätt som är långsiktigt och fördelaktigt för alla involverade.

Bör Sverige satsa stort inom detta ämnesområde? Ja, det anser jag. Det finns många anledningar, bland annat för att minska samhällsproblemen, snabbare uppnå hållbarhetsmålen, agera som internationellt föredöme och för att skapa Sveriges nästa exportsuccé? Men för att sätta igång denna nationella process krävs att riksdag och regering seriöst diskuterar möjligheterna med förslaget och gärna samarbetar över blockgränserna.

Christer Nylander, Lund

Publicerad 05 May 2018 00:00

Lokaltidningen Lunds nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag