FRAMGÅNGSRIK. Leif Bjermer och hans forskningslag har fått femton miljoner kronor för att intensifiera arbetet med forskningen om astma och KOL. Foto:Sara Frostberg Lowery

FRAMGÅNGSRIK. Leif Bjermer och hans forskningslag har fått femton miljoner kronor för att intensifiera arbetet med forskningen om astma och KOL. Foto:Sara Frostberg Lowery

Femton miljoner kronor ska lyfta lungforskningen

Leif Bjermers forskning kan ge nya och bättre mediciner

Av
Sara Frostberg Lowery

LUND. Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor går i år till Lundaprofessorn Leif Bjermer och hans forskningslag. Pengarna ska användas till att intensifiera en forskning som riktar in sig på att undersöka de mindre, outforskade delarna av lungorna.

– Den traditionella synen på astma- och KOL-sjukdom härrör från att man undersöker där man lättast kommer åt, säger Leif Bjermer.
Han är professor vid Lunds universitet och tillsammans med sitt forskningslag undersöker han istället de mindre, mer svåråtkomliga delarna av lungorna.
– Det som är lite unikt är att vi även tar prover från de minsta luftvägarna, som ligger långt ut i vävnaden och därmed är mer svåråtkomliga, förklarar Leif Bjermer.

Unik forskning
Att det är unik och även viktig forskning tycker även Hjärt- Lungfonden, som nyligen gav Leif Bjermer sitt stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor.
Pengarna ska användas till att anställa fler doktorander.
Forskarlaget är indelat i tre grupper som jobbar med olika delar. Dels finns en molekylärbiologisk enhet, ledd av Gunilla Westergren-Thorsson, där man odlar framtagna celler, dels är det den morfylogiska enheten, där man arbetar med avancerad vävnadsundersökning. Enheten leds av Jonas Erjefält.
Och så den kliniska delen, som tar prover på patienter för analys.

Ny information
När man som Leif Bjermer och hans kollegor, undersöker de mindre delarna av lungorna, hittar man helt ny information, som kan vara avgörande för forskningen. Celler i de grövre delarna av lungorna uppför sig inte på samma vis som de som finns i de finare delarna.
– Vi har funnit nya mekanismer som skulle kunna leda till nya mediciner, säger Leif Bjermer.
Viktigt att notera är också hur cellerna förhåller sig till varandra.
– När celler med ett visst uttryck och funktion förekommer tillsammans, får man också vissa distinkta sjukdomskaraketeristika. Det gäller därför att förstå hur de olika cellerna kommunicerar med varandra och vad det är som går snett vid olika sjukdomsprocesser, säger Leif Bjermer.

Stora drömmar
I dag blir bara en procent av alla de som lider av astma så pass bra att de kan räknas som friska. Och mer än hälften av dem som har medelsvår astma har inte sin sjukdom under kontroll.
Leif Bjermer drömmer om att nya rön i framtiden ska leda till nya och bättre mediciner.
Ett första steg på vägen är att öka takten i forskningen, vilket blir möjligt med hjälp av pengarna från Hjärt-Lungfonden.
Ett projekt som är nära förestående är att försöka ta reda på varför vissa personer som rökt en kortare tid drabbas av KOL, medan det finns storrökare som klarar sig.
Framtidens läkemedel tror han kommer att bli mer specifika och inte som i dag, där det finns mediciner som fungerar hyfsat på en stor grupp människor, men där många inte blir riktigt hjälpta.
– Det optimerar chansen att lyckas med just den patienten om man får rätt medicin från början.

Publicerad 30 June 2010 00:00