"Ansvaret för tiggarna har lagts över på handlarna"

Vad tycker du?

DEBATT. Sedan några år har tiggeriet blivit ett såväl vanligt som ovälkommet inslag i gatubilden över hela vårt land. Tusentals människor från i första hand Rumänien och Bulgarien har kommit till Sverige för att försöka försörja sig och därmed överleva.
Dessa människor skulle inte komma till Sverige om inte situationen på hemmaplan var ännu värre.
De sitter utanför butiker, vid bankomater och går runt på tåg. En mugg sträcks fram och vi ombeds, mer eller mindre påträngande, att skänka en slant.
Detta är inte värdigt ett samhälle som vårt. Ingen ska behöva tigga för sin överlevnad. Ingen ska behöva leva under så ovärdiga omständigheter och sakna tillgång till även det mest basala.
Varför är det så här och hur kan vi acceptera att detta får fortgå, dag efter dag, månad efter månad, år efter år? Rumänien och Bulgarien har precis som Sverige ett ansvar för sina medborgare.
Tanken med den fria rörligheten inom EU var aldrig att ett land skulle kunna övervältra sina sociala utmaningar på ett annat.
Här på hemmaplan faller ansvaret för frågor om tiggeri på en rad olika instanser – regering, riksdag, kommuner, länsstyrelser och polisen, bara för att nämna några. Det alla dessvärre verkar ha gemensamt är att ingen vågar eller vill ingripa och på allvar ta tag i problemen.
Hittills har stoppa-huvudet-i-sanden-taktiken varit överställd allt annat. Känslan för oss inom handeln är att man håller tummarna för att någon annan ska göra något och att det kanske löser sig självt. Denna så kallade taktik har istället lagt över ansvaret för ett stort samhällsproblem på oss inom handeln.
En stor andel av handlarna upplever problem med tiggeri, i eller i närheten av, sin verksamhet. Att det sitter människor som tigger i butiksentrén är ett problem i sig. Dessutom uppstår det en rad andra situationer där människor utan fast bostad och inkomst lever.
Butikernas toaletter med rinnande vatten används som dusch, tvättrum eller tvättstuga. Områdena runt butiken blir nedskräpade och används som toaletter. Runt pantstationen uppstår ibland bråk kring pantflaskor eller pantkvitton. Så här kan vi inte ha det.
När vi frågar våra medlemmar säger 71 procent att utsatta EU-medborgare är ett problem för verksamheten. Men våra medlemmar sticker inte ut. Vi har låtit Sifo undersöka hur svenskarna ser på tiggeri. 72 procent av svenskarna anser att det är ett problem. Det är en ökning mot när vi ställde samma frågor 2015, då 65 procent ansåg att det var ett problem. Undersökningen visar också att allt färre väljer att skänka pengar till tiggare.
Vi frågade också hur man ser på hur samhället agerar, ”Hur tycker du att politiker och myndigheter hanterar situationen med de EU-medborgare som tigger i Sverige?”, 85 procent anser att detta sköts dåligt.
Noll (0) procent anser att tiggeriet hanteras på ett mycket bra sätt. Detta går inte att tolka på något annat sätt än ett kraftigt underbetyg åt våra beslutsfattare.
Vi svenskar är i grunden generösa människor med ett stort hjärta. Tyvärr ser vi hur den politiska passiviteten håller på att förändra folks attityd mot människor i nöd. Så här kan det inte fortsätta.
Det är hög tid att gå från ord till handling. Tusentals människor far illa, kunder och resenärer känner sig besvärade och handlare och andra näringsidkare känner sig övergivna av ett samhälle som man borde kunna lita på.
Det faller ett stort ansvar på Sveriges största politiska parti att visa vägen och bryta med den flathet som präglat samhällets syn på tiggeri de senaste åren.

Vi inom handeln fortsätter gärna medverka till att hitta lösningar på detta och andra samhällsproblem men ansvaret att lösa problemen med tiggeri är politiskt och här måste Sveriges regering stå upp och visa ledarskap.
Mats Hedenström,
näringspolitisk chef, Svensk Handel
 

Publicerad 22 April 2017 06:00

Lokaltidningen Lunds nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag