Här letar Kulturens arkeolog Linda fynd tillsammans med praoeleverna Mattias och David från Spångholmsskolan i Bara.

Här letar Kulturens arkeolog Linda fynd tillsammans med praoeleverna Mattias och David från Spångholmsskolan i Bara. Foto: Kulturen i Lund

Kulturen grävde fram överraskande fynd i Bara

Arkeologen: "Måste ha inneburit en väldigt stor arbetsinsats"

BARA.

Kulturen i Lund har gjort en arkeologisk slutundersökning utmed Malmövägen. På platsen planeras för nya bostäder och undersökningen visar att platsen beboddes redan på vikingatiden.

Av
Emma Brännman

Kulturens arkeologer har under några veckor undersökt en vendeltida–vikingatida boplats utmed Malmövägen i Bara. Utgrävningen har gjorts på grund av ett planerat bostadsbygge av radhus och villor söder om vägen i höjd med Värby.

– Med anledning av att området ligger intill en medeltida bytomt har länsstyrelsen beslutat att vi ska undersöka det. Olika utredningar har gjorts i området sedan 2008 av andra. Det vi har gjort nu är att bana av matjordslagret och tagit bort fornlämningar, berättar arkeologen Aja Guldåker som projektleder utredningen.

En näbbfibula från omkring år 600 e. kr grävdes fram.

En näbbfibula från omkring år 600 e. kr grävdes fram. Foto: Kulturen i Lund

Den här undersökningen har pågått sedan den 25 mars och avslutas i dagarna, sedan återstår rapportering. På platsen har man till exempel funnit rester av hus från vikingatid och tecken på stora jordförflyttningar någon gång under 1700- eller 1800-talet.

– Vi har hittat många lämningar, både ler- och träföremål i jorden och nedgrävda i moränen, som sträcker sig från sen järnålder och ända fram till nutid. I matjorden har vi hittat mängder av bronsknappar som jag tror att jag kan datera till 1700- och 1800-tal. Vi har också hittat en yxa som indikerar stenålder. Föremålen motsvarar ungefär vad vi hade väntat oss, säger Aja Guldåker.

En lancettspets från sen järnålder hittades i fyllningen till ett stolphål.

En lancettspets från sen järnålder hittades i fyllningen till ett stolphål. Foto: Kulturen i Lund

Har någonting överraskat dig?

– Ja. Framförallt att matjordslagret var så djupt på vissa ställen, 120 centimeter som mest i ett enda lager. Jorden har troligtvis fraktats dit för att jämna ut och underlätta brukandet av marken för människorna som bodde här. Det kan också handla om att man har letat efter lera över stora ytor och därför flyttat jorden. Det är överraskande därför att det måste ha inneburit en väldigt stor arbetsinsats, säger Aja Guldåker.

Publicerad 11 April 2019 10:12