Missa inte:

Helene Nordgren

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

KABINLUFT. - För att kunna göra något åt luften ombord så måste man först erkänna att det existerar ett problem med luftkvaliteten. Frågan är kontroversiell. Någon måste börja tala om att det förekommer förorenad luft ombord.

Det säger Susanne Andersson, pilot och ordförande för Flygmedicinska kommittén i Svensk Pilotförening. Hon är mycket oroad över att varken flygindustrin eller myndigheter gör något åt problemet.
- Alla flygbolag har bekymmer med detta och alla flygplansmotorer läcker olja. Svårigheten är att man inte vet när det sker. Det som behövs är gasdetektorer och bra filter. Ibland kan man känna lukt, ibland inte. Piloter måste tränas i att veta vad de ska göra och få information om att de alltid ska sätta på sig syrgasmasken. Det finns checklistor, men hur ska man kunna agera och träna på något som inte anses vara något problem.

"Följs inte upp"
Susanne Andersson har som pilot ofta känt den typiska oljelukten men har med åren fått en sämre luktförmåga.
- Det är en vanlig åkomma hos oss piloter, att ha ett dåligt luktsinne. Andra symtom som kollegor i branschen drabbats av är tryck över bröstet, yrsel, huvudvärk, balansproblem, feberkänsla, sömnproblem, hudproblem och utmattning. Tyvärr saknar flygläkare kunskap om detta, säger hon.

Det finns flera fall av sjuka piloter i Sverige med diffusa symtom som inte har följts upp menar Susanne Andersson.

Forskningsenhet i Holland
Som medlem i den internationella kommittén, The Global Cabin Air Quality Executive, GCAQE, följer Svensk Pilotförening arbetet med förorenad luft. Dr Susan Michaelis är en av grundarna och har doktorerat i ämnet. Michaelis har själv drabbats av förorenad luft och har tvingats sluta sitt arbete som pilot (läs en intervju med Susan Michaelis  i nästa nummer av Lokaltidningen Hässleholm).

Via kommittén och en före detta pilot som även är flygläkare i Holland har Susanne Andersson besökt en forskningsenhet via Universitetet i Amsterdam. Där pågår en studie med inriktningen att hjälpa piloter som drabbats.
- Där behandlas sjuka piloter framgångsrikt av kunnig personal samtidigt som det bedrivs forskning. Sverige ligger långt efter.
- Svenska myndigheter tar inte detta på allvar och en kartläggning saknas. Mycket oroande eftersom det är en stor flygsäkerhetsfråga. Jag förstår inte hur man kan blunda för problemet, alltför många incidenter har inträffat. Förmodligen finns det ett stort mörkertal i form av underrapportering.

Saknas larmsystem
Efter terrorattacken den 11 september 2001 har det ekonomiska läget i flygbranschen hårdnat menar Susanne Andersson.
- Det har blivit mycket tuffare. Arbetspassen har blivit längre. Det är inte ovanligt med upp till 14 timmars flygpass i sträck. Det känns inte bra om inte en god luftkvalité kan garanteras.

På Transportstyrelsen som har tillsynen över flygsäkerheten bekräftar Matti Riikonen att det inte finns några larmsystem ombord på flygplan som varnar för förorenad luft.
- Det kan bli kostsamt att efterinstallera larmsystem. Det gäller att utvärdera riskerna mot andra problemområden. Idag finns det andra flygsäkerhetsområden som har högre prioritet enligt internationella flygsäkerhetsorganisationer, exempelvis belysning med laserpekare som riktas mot luftfartyg vid inflygningar. Vad vi känner till har det bara inträffat fyra incidenter i Sverige med förorenad luft efter händelsen 1999*.
- Det finns checklistor hos alla flygbolag. Dessa beskriver hur besättningen ska agera vid förekomsten av brand, rök eller ångor. Det finns inga krav i föreskrifterna att en pilot ska ha ett fullgott luktsinne.

Flygläkare på SAS har sökts för en kommentar men uppgav att han inte hade tid att svara på frågor.

* Med "händelsen 1999" syftar Matti Riikonen på den incident som inträffade vid en flygning mellan Bromma och Sturup. Ett reportage om händelsen finns på den här webbplatsen.

Publicerad: 25. januari 2012 07:06

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare