Missa inte:

Peter Ekberg

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

England verkar vara vackert så här års. Visst är det smutsigt, otrevligt och regnigt, men Nathan Drake finner sig ändå i att vara där. Och som spelare är det omöjligt att inte sugas in i stämningen när äventyrsfilmsklyschorna staplas på varandra bara ett par minuter in i Naughty Dogs senaste äventyr. Uncharted 3 är deras final, kanske deras finaste ögonblick hittills, och det är tveklöst ett av de bästa spelen denna konsolgeneration.

Skattjakter i bästa Indiana Jones-stil
Det handlar inte om att bryta ny mark varje gång, man kan producera enastående resultat bara på att förfina sitt redan vinnande koncept. Uncharted 3 är inte helt oväntat väldigt likt sina föregångare på flera olika sätt, men samtidigt är det just vad vi vill ha. Det handlar om skattjakter i bästa Indiana Jones-stil och skurkar så onda att de skulle kunna vara hämtade från vilken Jams Bond-film som helst. Det är klyschigt och ganska förutsägbart på sina ställen, men samtidigt spelar det på precis rätt strängar och de överväldigande scenerna spelas upp i tät följd tills vi som spelare sitter mållösa och funderar på hur mycket tråkigare livet skulle vara utan spel som Uncharted.

Efter en hastig visit i England är det dags att testa klätterväggarna i Frankrike, för att senare mynna ut i en resa som tar oss land och rike runt och låter oss se såväl Afrika som mellanöstern. I vanlig ordning blandas actionmoment med halvtråkiga quick time events och finurliga pussel, och gör man inte något av ovanstående spenderar man säkert tiden klättrande på en vägg eller balanserande på en stock som agerar bro över en djup ravin. Det handlar om i princip non stop action, och även om kontrollen inte känns optimal i alla lägen är det enkelt att älska Uncharted 3.

Naughty Dog har överträffat sig själva
För en gångs skull är karaktärerna riktigt mänskliga i ett spel vilket i och för sig redan Uncharted 2 lyckades med, men denna gång har Naughty Dog överträffat sig själva. Men det är inte karaktärerna i spelet som är huvudpersonerna, utan den verkliga mittpunkten är de fantastiska miljöerna. Trots att Uncharted 3 är ett linjärt spel som oftast bygger på "korridorprincipen" får det den lille upptäckaren i oss att hoppa jämfota av glädje. Har man sett någon Indiana Jones-film så vet man ungefär vad som väntar, men denna gång presenterat i ett så vansinnigt tempo att till och med Mr Jones skulle känna sig slagen på fingrarna.

Nu är det inte världens längsta spel, så förutom en fullständigt lysande singleplayerdel har man även petat in ett flerspelarläge. Vilket verkligen inte behövs i mina ögon, kampanjen i sig är så pass bra att den utan problem skulle kunna stå på egna ben. Som multiplayerspel kommer inte Uncharted 3 långt med tanke på rådande konkurrens, utan det bör mest ses som ett trevligt tillskott, som ett litet extra tidsfördriv när man vill ta en paus från kampanjen. Kontrollen som inte kändes felfri tidigare känns nu trasigare än tidigare och trots att man kan få ut en hel del underhållning av flerspelarläget är det i kampanjen som Uncharted 3 verkligen glänser.

Det bästa från tidigare spel
Uncharted 3 tar det bästa som de tidigare två spelen har gett oss och packar ihop det på en och samma skiva. Blandningen mellan kluriga pussel, intensiva strider och nerviga hopp över avgrunder är i det närmaste perfekt, och den grafiska biten har fått sig ett litet uppsving sedan sist och visar hur det ser ut när man verkligen anstränger sig för att göra eld och vatten realistiskt. Dessutom får vi se en ljussättning som inte är av denna världen. Gillar du tv-spel i någon som helst form kommer du gilla Uncharted 3, och gillar du inte att spela själv gör du bäst i att sätta dig och titta på när någon annan spelar det. Det är helt enkelt fullständigt briljant.

Publicerad: 22. november 2011 13:30

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare