Elin Gustafsson (S) besökte blöand annat Olof Palmes skola som S-kvinnor startat tillsammans med Olof Palme Internationella Center under sin resa till Västsahara.

Elin Gustafsson (S) besökte blöand annat Olof Palmes skola som S-kvinnor startat tillsammans med Olof Palme Internationella Center under sin resa till Västsahara. Foto: Privat

Vill sätta ljuset på en bortglömd konflikt

Riksdagsledamoten Elin Gustafsson på besök i Västsahara

LUND.

Riksdagsledamoten Elin Gustafsson (S) från Lund var nyligen tillsammans med andra ledamöter från riksdagen på besök i Västsahara. Hon hoppas kunna sätta ljus på en bortglömd konflikt med sin resa.

Av
Fredrik Magnusson

Riksdagsledamöter har möjligheten att på egna initiativ fördjupa sig i internationella frågor. Elin var tillsamman med två andra socialdemokrater och fem vänsterpartister på resan som planerats under nästan ett år.

– Jag sitter i trafikutskottet men jag har varit engagerad i frågan om Västsahara under lång tid. Vi har en möjlighet att göra den här typen av fördjupningar och jag vill sätta ljus på den konflikt som pågår.

Enligt Emmaus, som var med och arrangerade resan, är det 173 000 människor som är på flykt. I mer än 40 år har de levt i flyktingläger. Folket har varit lovat en folkomröstning om det ska tillhöra Marocko eller inte men den har förhalats sedan tidigt 1990-tal. Flyktinglägret ligger i södra Algeriet och det var där som gruppen från riksdagen bodde under sin resa.

– Västsahara är ockuperat av Marocko och de här människorna lever i exil. Det finns ett långt engagemang i frågan från socialdemokraterna som går tillbaka till Palmes dagar. Det är ett ständigt pågående arbete men jag vill lyfta frågan ännu mer, så att den inte glöms bort. Just nu råder status qou.

På plats träffade Elin och hennes riksdagskollegor presidenten och politiker.

– Trots att de lever i exil har den en politisk organisation som är redo att börja arbeta den dagen de får tillbaka sitt land. Vi träffade också Röda korset och representanter för organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. De vittnar om att många fortfarande är försvunna.

Flyktinglägret har skolor och förskolor, och ett vardagsliv.

– Barn som växer upp i lägret har aldrig upplevt frihet. det var väldigt många starka intryck under resan. Trots att folket lever i exil arbetar de med jämställdhetsfrågor och mänskliga rättigheter, det gjorde intryck på mig och förpliktigar att lyfta frågan. Att leva på flykt och trots det fortsätta göra det arbete de gör är otroligt.

Elin sitter i trafikutskottet i riksdagen men det är bredden på politiska frågor hon vill arbeta med.

– Den ideologiska bredd som detta ger är just det jag vill jobba med, jag har samma övertygelse i frågan om Västsahara som jag har om infrastruktur och behovet av nya stambanor . Det jag kan göra som riksdagsledamot är att lyfta perspektivet och se hela bilden.

Fakta:

Sverige är biståndsgivare till de västsahariska flyktingarna. I EU:s jordbruks- och fiskeutskott 2006 röstade Sverige som ensam medlemsstat nej till ett fiskeavtal mellan EU och Marocko. Sverige ansåg att avtalet hade brister i folkrättsligt hänseende och att västsahariska fiskevatten inte skulle ingå i avtalet. Samma beslut fattade Sverige när ett nytt fiskeavtal var aktuellt 2011.

I december 2012 fattades ett rekommendationsbeslut i riksdagen om att Sverige ska erkänna den västsahariska staten. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna stod bakom förslaget. Regeringen Reinfeldt var dock emot ett erkännande, hänvisande till kriterierna för erkännande av stater och gick därmed emot riksdagens beslut. Efter valet 2014, då Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade regering, gick Socialdemokraterna ut med att de tänkte erkänna staten. Men efter påtryckningar av Marocko drog de tillbaka sitt beslut och hänvisade istället till att de stödjer FN:s fredsprocess.

Källa: Wikipedia

Publicerad 03 December 2019 00:00