Areej Almansory framför ett verk där Kristoffer Granath fotograferat henne och hennes son.

Areej Almansory framför ett verk där Kristoffer Granath fotograferat henne och hennes son. Foto: Lena Karlsson

Här förvandlas rasistiska påhopp till konst

"Jag kände att jag var tvungen att stå upp och svara"

STAFFANSTORP.

Det började med att hon ville visa sin uppskattning för Sverige. Och slutade med att hon fick mängder av rasistiska kommentarer. Nu har hon gjort konst av sina erfarenheter.

Av
Lena Karlsson

Det var några dagar före nationaldagsfirandet år 2015 som Areej Almansory använde svenska flaggan som huvudsjal.

– Jag har massor av olika färger på mina sjalar så för mig var det inget konstigt att ha svenska flaggan. Jag gillar blått och gult, och det finns ingenting som säger att du inte får lov att använda dig av svenska flaggan som klädesplagg.

Sedan dess har bilden av henne med svenska flaggan visats på bland annat SVT och spridits på nätet. När hon blev överhopad av rasistiska kommentarer, varav några var mejl från kända personer, fick hon rekommendationen att inte bry sig om det, att inte svara.

– Men jag kunde inte bara låta det vara utan kände att jag måste stå upp för mig själv. Det är någonting som är fel med alla dessa kommentarer. De vill inte förstå vad jag ville säga. De tolkade det som en skymf mot flaggan när det egentligen var tvärtom.

Eftersom hon är konstnär valde hon att svara via konsten. Tre av bilderna i mixed media på utställningen i Staffanstorps konsthall är porträtt av henne själv. Fotografierna är tagna av konstnären Kristoffer Granath.

Färgerna omkring har hon själv målat under en tidigare utställning. På en av bilderna finns även hennes son, invirad i svenska flaggan.

– Jag funderar på vad som ska hända med barnen som är födda och uppvuxna i Sverige. Skulle inte de vara svenskar? Jag som har kommit hit som vuxen har både en svensk och en arabisk identitet men det har inte min son. Han ser sig som svensk, och förstår inte varför han ska lära sig arabiska.

Areej Almansory är född i Irak. Uppväxten präglades av krig. När hon var tre år utbröt kriget mellan Iran och Irak. Efter det levde hon i diktaturen under Saddam Hussein.

– Det var hemskt. Vi flydde till Sverige för att slippa krig och förtryck.

Nu bor hon i Helsingborg med sin man och sina barn och arbetar heltid som modersmålslärare i arabiska. Några planer på att återvända till Irak har hon inte.

– Idag kan jag åka till Irak för att hälsa på mina släktingar, men jag skulle aldrig kunna återvända dit. Nu har jag mitt liv, mina vänner och barn här i Sverige.

När hon var liten såg hon ofta en film om "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" baserad på boken av Selma Lagerlöv.

– Jag älskade den filmen och kunde inte tänka mig att jag en gång skulle flytta till Sverige. Ibland när jag ser landskapet här i Sverige tänker jag att här kan Nils Holgersson ha varit.

Konsten har hon med sig sedan uppväxten i Bagdad. Hennes pappa är en känd konstnär i Irak. Själv gick hon direkt från grundskolan till konsthögskolan i Bagdad.

– Jag hann precis bli klar innan jag flydde till Sverige.

På ena väggen av Staffanstorps konsthall hänger verk som har med de rasistiska påhoppen att göra. Där finns också en ny serie kollage med positiva kommentarer. "Jag blev så stolt", "Kämpa på" och "Allt mitt stöd till dig" är några av kommentarerna.

– Det stödet betyder jättemycket för mig så jag ville göra någonting av det. Nu har jag jättemånga vänner på Facebook.

På motsatt vägg hänger hennes andra abstrakta målningar. Men även där kan man se spår av temat på väggen mitt emot.

– Jag gillar färgerna blått och gult, men det finns även andra färger i mina målningar, säger hon.

Här är jag

Separatutställningen "Här är jag" i Staffanstorps konsthall består av abstrakt måleri, fotokollage och video. Den pågår till den 18 januari år 2020.

Publicerad 29 November 2019 00:00